Hamnen i Västergarn
Hamnplatsen i Västergarn har framförallt runt vikingatiden och medeltiden utgjort en betydande länk mellan Gotland och omvärlden. Under vikingatiden byggdes till och med en spektakulär 1 km lång och 3m hög och bred skyddsmur som omslöt hamnen och handelsplatsen. Denna skyddsmur eller Västergarnsvallen som den kallas idag är ännu tydligt synlig i terrängen.

Första gången hamnen i Västergarn omnämns i modern skrift är omkring år 1200 i Saxo Grammaticus skrifter Gesta Danorum (Danernas bedrifter). Ur texten framgår att Gutarna och Svearna förenade sina flottor vid hamnplatsen Garn (idag kallat Västergarn) i samband med det mytomspunna och legendariska Bråvallaslaget redan på 700-talet.

Efter vikingatidens slut har Visbys hamn successivt blivit allt mer dominerande för sjötrafiken till och från Gotland men fram till 1800-talet var det fortfarande inte ovanligt att betydande trafik till och från fastlandet gick via hamnen i Västergarn.

År 1318 eller 1319 landsteg marsken Mats Kettillmundsson vid Västergarn med en flotta, för att söka upp Birger Magnusson med anledning av dennes mord på sina bröder i Nyköping.

Enligt vissa skrifter, såsom en krönika av kyrkoherden och sedermera intendenten på Gotland Hans Nielsson Stelow, så skulle även Valdemar Atterdag i mitten på 1300-talet stigit i land just i Västergarn i samband med sina erövringar på ön.

År 1398 landsteg sedan den Tyska ordern från Danzig med 84 skepp och 4000 man i Västergarns hamn för att krossa Mecklenburgarna och Vitalianerna och försätta Gotland i Tysk ägo.

Därefter landsteg även Kristoffer av Bayern år 1446 med en större flotta i Västergarn för att försöka återförena Gotland med Sverige.

År 1509 samlades återigen en stor flotta i Västergarn, denna gång var det flottan från Lybeck som behövde proviantera. Ett skepp skall då ha strandat och förlist.

Det var först på 1600-talet som man började få igång reguljär posttrafik mellan fastlandet och Gotland. Posttrafiken gick då mellan Böda på Öland till Västergarn och Fröjel på Gotland i små öppna Ölandssnipor och Gotländska två och tremänningar.

På 1700 och 1800-talet bedrevs fortfarande en betydande sjöfart och handelstrafik i Västergarn, ett 10-tal skepp hade sin hemmahamn här långt in på 1800-talet. Skepparsläkten Nyman som hade ett rederi i Västergarn var under denna period mycket aktiv i denna verksamhet.

Den nuvarande hamnen i Västergarn började ursprungligen byggas i början av 1930-talet och invigdes officiellt 27-28 Juli 1935. Innan dess lade fiskebåtarna till direkt på stranden ett par stenkast söder om nuvarande hamnen vid Valbyte. Hamnbygget innebar en ny epok för fiskenäringen i Västergarn eftersom man nu kunde börja använda stora fiskebåtar som kunde lägga till på ett säkert sätt vid en ordentlig kaj.

Fisket var som störst under 40-talet då det bl.a. anlades ett salteri i ladan vid hamnen, där arbetade under en period flera personer med att bereda fångsten.

Med åren har hamnen blivit allt grundare och djupet idag ligger mellan 0,5-1,5 meter. Därför lämpar sig hamnen idag bäst för småbåtar som inte är alltför djupgående. Yrkesfisket i hamnen är sedan många år helt nedlagt, men är man uppe tidigt på morgonen kan man fortfarande beskåda fritidsfiskare i lite mindre båtar komma in med garnen fulla av färsk fisk.

Sammanlagt har hamnen idag 80 båtplatser varav 20 bojplatser, 20 Y-bommar, 20 bryggplatser och 20 Träibat-platser.

Kulturföreningen Träibatn har sina vackra gotländska en-, två- och tremänningar förtöjda längs med den södra piren vilket tillsammans med doften av tjära insveper hamnen i en vacker och historisk atmosfär.

Hyr båtplats i Västergarns hamn
Vill du hyra båtplats i hamnen skall du kontakta hamnfogde Christer Winzell eller skicka in en intresseförfrågan via vårt kontaktformulär.

Priserna är som följer:
• Y-bom 1250:- per år.
• Övriga platser 650:- per år.

Om Föreningen

Kontakt

Cookies